För tredje helgen i rad har jag snart tagit mig ToR Oxford-London med denna buss. Första gången för att ta Eurostar till Paris. Andra gången för att hälsa på vänner i London. Denna, tredje gången, för att gå på teater med min pappa och hans fru: An Inspector Calls.
Jag gillar generellt inte bussar. Inte alls egentligen. Men den här är okej, det ligger ett romantiskt skimmer över en resa i natten. Stan Getz gör mig sällskap, övriga resenärer sover, och engelsk landsbyggd svävar förbi där ute, utanför fönstret, i kompakt mörker.
Jag sover dåligt om nätterna dessa dagar. Jag är stressad över mitt jobb, och jag är stressad över min framtid. Världen ligger bokstavligt talat öppen sedan min handledare lämnat Florens: jag har mitt stipendium och kan bosätta mig var jag vill. Men jag måste skriva, måste, måste skriva, närmast för ett möte med min advisor i Oxford, Dr. Kahane.
Tänker på Thomas Kuhn, på hans paradigm, på hur de med nödvändighet kommensurerar på ett specifikt sätt. Tänker på Charles Taylor, på hur hans förslag om att utveckla kommensurerande språk inte så mycket är ett förslag som en förbannelse. Tänker på relationen mellan inkommensurabilitet och möjligheten av neutrala beskrivningar. Alla dessa tankar, alla desssa nätter...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar